Från kursplan till visualisering, del 5
2015-11-23 Jag tycker att simuleringar är väldigt spännande. Att tänka sig framtiden, eller hur det kunde ha blivit om vissa förutsättningar hade varit annorlunda.
Det är ju ofta så man använder diagram – en utveckling som har börjat så här, hur skulle den bli om man tar trenden och drar ut i det okända som ligger framför oss.
Så här ser det ut med Sveriges befolkning framöver om man får tro FNs World population prospects.
På högstadiet kan man inte gå in på djupet på de mekanismer som styr vilken riktning utvecklingen tar, men det är ju fullt möjligt att titta på några enkla populationsdynamiska simuleringar för att se olika typer av kurvor.
Ett område som uttryckligen nämns i Skolverkets kursplan är segregation, och det är också ett område som lämpar sig väl för simulering. Första gången jag såg Schellings segregationsmodell blev jag fascinerad, och skrev lite om det på Infontology-bloggen.
Där står också om programvaran NetLogo som man kan använda för simuleringar om man vill testa själv. (Jag skrev lite här på Omvärld.se också om det för ett tag sen, men med en annan tillämpning.)
Om man inte vill göra simuleringarna bara i huvudet eller på papper, utifrån diagrammen, så behöver man ett system som NetLogo. Fast det går faktiskt att programmera simuleringar själv också. Ett system som är vanligt att börja med i skolan vad gäller programmering är Scratch, och här hittade jag en ganska avancerad simuleringsmodell för befolkningsutveckling. Spännande.
Ja, det här med att använda visualiseringar till att försöka förutsäga framtiden är ju ett av huvudsyftena. Ändå så nämns framtiden inte så mycket i kursplanen för samhällskunskap. I själva verket bara en gång, i kursplanen för år 1-3, där det står så här:
Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Hoppas framtiden får vara med även på de andra stadierna.
/Simon
Från kursplan till visualisering, del 3
2015-11-19 Läroboken är det som traditionellt konkretiserar Skolverkets styrdokument. De kan ge inspiration till hur man kan hitta datamängder och visualiseringar. Låt oss fortsätta med exemplet från inlägg 2, om Sveriges befolkning.
Den lärobok jag använder är Utkik 7-9 från Gleerups. Det finns ett utdrag här och hela innehållsförteckningen kan man hitta här, om man letar lite. Här är det aktuella kapitlet:
Sandras svåra beslut Sveriges befolkning Sveriges befolkning idag F&M – Använda och analysera modeller – Befolkningspyramider Sveriges migration F&M – Analys – Ensamkommande flyktingbarn Omfördelning och utjämning Två problem - åldersfördelning och avfolkningsbygder F&M – Tolka statistik och resonera – Kommunalskatt, snittinkomst och geografiskt läge Segregering F&M – Argumentera – Rika och fattiga kommuner Välfärdsstrukturer och levnadsstandard Sammanfattning – Sveriges befolkning R&R – Sveriges befolkning – Centrala begrepp R&R – Sveriges befolkning – Frågor
Det finns en del diagram i kapitlet som man kan inspireras av för att hitta på bra visualiseringar. Ett visar utvecklingen av Sveriges folkmängd från 1750, ett annat befolkningstätheten. I ett fördjupningsavsnitt kommer befolkningspyramiden (en så "tjock" pyramid för övrigt nuförtiden att den förmodligen inte fått det namnet om man hade börjat med demografiska studier idag). Ett diagram visar invandrare och utvandrare från 1850 och framåt, ett antalet ensamkommande flyktingbarn från 2005.
Sen går kapitlet över på skatter och liknande som täcks in av ett annat stycke i kursplanen. /Simon
Från kursplan till visualisering, del 1
2015-11-14
Jag tänkte beskriva en möjlig metod för att skapa verktyg så att fler kan börja arbeta med interaktiva visualiseringar i skolan.
- Gå igenom Skolverkets kunskapskrav
- Gå igenom Skolverkets kursplan i detalj
- Titta på läroböcker för det aktuella stadiet
- Hitta möjliga datamängder som kan hjälpa eleven att komma djupare in i kunskapen än genom att bara läsa texter och resonemang.
- Fundera över möjliga simuleringar
- Fundera över andra mål och kunskapskrav som skulle kunna möjliggöras genom visualisering och mer data-nära lärande.
- Prova visualiseringarna i en klassrumssituation
Punkterna 5 och 6 är kanske inte helt nödvändiga för ett sådant här projekt, men det känns viktigt att få med dem för att sätta pedagogiken i ett sammanhang av mening.
Jag tänkte helt kort gå igenom de olika punkterna och sen fördjupa dem i några kommande blogginlägg.
1 och 2. Kursplan och kunskapskrav finns hos Skolverket. Jag tänkte att jag skulle ta samhällskunskap för högstadiet som exempel, och just den kursplanen finns här.
3. Jag har fått tillgång till några läroböcker från Gleerups, i det här fallet Utkik Samhällskunskap 7-9.
4. Medan kunskapskrav och kursplan är på en ganska hög och abstrakt nivå så är läroboken väldigt konkret. Det finns tabeller och diagram i en del fall. Det gör det lätt att hitta tillämpningar av interaktiv visualisering.
5. En av de mest spännande sakerna med interaktiva visualiseringar är att man kan använda dem för att dra ut trender in i framtiden. All framtidsspaning har förstås ett stort mått av spekulation, men om man kan se en trend i ett diagram och har några olika dimensioner att leka med så kan man dra ut olika möjliga framtider, som kan vara mer eller mindre önskvärda. Ett bra exempel på ett sådant interaktivt verktyg är det här helt nyproducerade verktyget från Svenska dagbladet för historisk och framtida befolkningsmängd och -fördelning.
6. Jag är övertygad om att det är en viktig färdighet att kunna hantera data i alla former. Det är såna otroligt stora mängder data som produceras överallt idag att ingen kommer att kunna undkomma, varken i sitt yrke eller som privatperson. Samhället präglas idag av en mätningsmani, men det finns tyvärr inte så mycket som tyder på att denna mani kommer att lägga sig. Utmaningen blir att hitta mening i datamängderna, att lära sig läsa data ungefär som att lära sig läsa bokstäver. I mängderna av data finns mycket kunskap, som idag inte (kan) förmedlas av traditionella läromedel. Det är en intressant utmaning att försöka få fram den.
7. Inom projektet vill vi få kontakt med lärare som är intresserade av att pröva visualiseringarna i klassrummet. Vi har en del resultat från de tidigare faserna av projektet, men det är alltid viktigt att få materialet testat och använt.
/Simon
Trafiksimulering
2015-10-07 En simulering är ganska mycket som en informationsvisualisering, fast baserat på hur en tänkt framtid skulle kunna bli. Det finns många verktyg för simuleringar. Algodoo är ett sånt verktyg som är lätt och roligt att använda för fysik.
För många andra områden finns det ett verktyg som heter NetLogo, och som är gratis och har öppen källkod. Med det kan man simulera hur det går när mängder av olika "agenter" interagerar i en gemensam miljö. En bra simulering att börja med är den som heter "Traffic basic" och ser ut så här:
Simuleringen visar hur trafikstockningar skapas och undviks. Många trafikstockningar kommer till för att förare bromsar in för sent och för häftigt. I den här simuleringen är det lätt att sätta ner inbromsningen ("deceleration") och se hur trafiken börjar flyta mycket jämnare. Sen kan man öka antalet bilar, och se hur trafiken kör ihop sig igen...
En av de intressanta aspekterna med NetLogo är att koden är så lättillgänglig i gränssnittet. Vill man inte använda de stora mängder färdiga modeller som följer med (eller kan laddas ner) så går det att själv modifiera koden eller skapa modeller helt från grunden.
(NetLogo bygger på Java, och fungerar på de flesta datorer. För nya Mac-datorer behöver man installera en äldre version av Java för att det ska fungera.)
/Simon Winter
Från kursplan till visualisering, del 4
2015-11-21 I de tidigare inläggen (1, 2, 3) har vi gått igenom förberedelserna till att faktiskt börja skapa visualiseringar. Nu är det dags att hitta rätt datamängder och att visa upp dem.
Det är ju befolkningskapitlet som är exemplet. Vi kan börja med Gapminder, som är instegsdrogen för visualiseringar för många.
Första sidan på Gapminder World visar en relevant visualisering: förväntad livslängd mot BNP per capita. Där är det lätt att hitta mönster och samband helt datadrivet. Vissa länder sticker ut, som Norge under mitten av 1800-talet, och de hemska nergångarna i Tyskland och Ryssland under 1940-talet. Tittar vi på dagsläget är det kanske Sydsudan som är den stora överraskningen! 82 år är medellivslängden, med en BNP per person som är en tiondel av Sveriges. Kan det verkligen stämma?
Det är viktigt att ifrågasätta och kontrollera data som verkar vara för bra för att vara sann, men ibland blir man väldigt överraskad, som i historien om "branden i diagrammet".
En lärare rapporterade redan i fas 1 av projektet att det fanns elever (på gymnasiet) som kombinerade vilka faktorer som helst i Gapminder-diagrammen, och tyckte sig se samband mellan nästan vad som helst. Det finns så mycket data i Gapminder-databaserna att det är svårt att hitta rätt. Jag tänkte att jämlikhet och livslängd kunde hänga ihop, men det tar ett tag av funderande innan man kommer på att det nog inte är ett sammanhang där man exempelvis skulle kunna säga att det ena orsakar det andra
Jag letar efter vissa länder som exempelvis "borde" ha en högre jämställdhet (uttryckt som förhållandet mellan flickor och pojkar som går i skolan) givet att deras medellivslängd är högre, men hittar inget att bygga en historia på.
Det är bara några små länder som sticker ut, som Lesotho och Nicaragua några år. Först tänker jag igen att det är ett mätfel. Och sen slår det mig att pojkarna kanske inte fick gå i skolan där, utan skickades ut i krig. Åtminstone i Nicaragua var det väl så att många unga män blev guerrilla-soldater.
Men vill man inte riskera att gå vilse bland alla datamängder finns det en länk till att bläddra bland exempelgrafer.
Statistiska centralbyrån (SCB) har en massa material som rör befolkning. Deras Statistikatlas är uppbyggd lite som Gapminder, med animerade bubblor som kan ha olika storlek och värden, men själva användargränssnittet är ganska mycket mer komplext.
Det är svårt att tänka sig att man på högstadiet skulle kunna komma så långt att eleverna själva kan laborera med Statistikatlasen, men en lärare skulle kunna vinna mycket på att gå igenom några olika historier och scenarier med verktyget.
Statistikatlasen har fördelar jämfört med Gapminder. Det finns bland annat en hel del färdiga historier, med texter till. Båda systemen bygger på Flash, vilket gör att de exempelvis inte alls fungerar på en iPad.
Vill man skapa egna visualiseringar finns det mycket data om befolkning att hitta exempelvis i SCBs Statistikdatabas, som tabellerna om befolkningstäthet. Här är en teknikgenomgång av hur man kan visualisera med Googles tjänst Fusion tables.
Det är ofta bra att förankra lärandet genom att använda lokala data, och kommunerna har en hel del tillgängliga data, fast det är en hel del arbete att leta upp och förstå vad som finns. Här är ingångar för Helsingborg, Malmö, Linköping.
På tidningsredaktionerna har datajournalistiken ökat mycket de senaste åren, och det går att hitta väldigt bra exempel på en del aktuella händelser. Som här där Svenska Dagbladet har visualiserat befolkningsmängd och -fördelning, från 1860 och en bit in i framtiden.
/Simon
Från kursplan till visualisering, del 2
2015-11-17 Om man utgår från Skolverkets styrdokument, kan man då förutsätta att man använder interaktiv visualisering på något stadium i skolan?
Nej, och det är både bra och dåligt. Det är bra att styrdokumenten inte har skrivits utifrån någon speciell teknik, utan det blir upp till lärare och läromedelsproducenter att avgöra vilken teknik som är bäst lämpad.
Men det är förstås dåligt eftersom det inte finns någon förutbestämd plats i skolarbetet för visualiseringar. Statiska diagram används i olika ämnen, men de har inte den flexibilitet och datanära förhållningssätt som man kan uppnå med interaktiva visualiseringar.
Jag har klippt in Skolverkets texter längre ner i inlägget, och tänkte också lyfta upp några exempel här.
I några fall är det lätt att direkt från kursplanerna tänka sig visualiseringar, men det gäller ju också då att veta lite om vilka data och visualiseringar som redan finns. Ta det här som ett exempel från kursplanen:
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Mycket befolkningsdata finns i SCBs Statistikatlas, som den här översikten över den åldrande befolkningen i Sverige.
På samma sätt går det att hitta antydningar i kunskapskraven:
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Jag har markerat några centrala formuleringar med fetstil, där det känns som att man nästan förutsätter någon form av datanära förhållningssätt för att kunna uppnå målen.
Men det blir ändå lite väl abstrakt att bara utgå från styrdokumenten. I nästa inlägg är det dags att titta på läroböcker.
/Simon
Skolverkets styrdokument, Samhällskunskap, år 7-9:
Kursplan
Individer och gemenskaper
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Information och kommunikation
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Samhällsresurser och fördelning
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Kunskapskrav (A)
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
World Values Survey
2015-11-11 The World Values Survey (www.worldvaluessurvey.org) är en intressant sammanslutning, ett globalt nätverk av forskare som studerar människors värderingar i olika länder och hur dessa värderingar påverkar ländernas utveckling socialt och politiskt. Arbetet samordnas från Sverige och Bi Puranen, Institutet för Framtidsstudier, är generalsekreterare. 2014 höll hon ett givande sommarprogram om hur värderingar styr våra liv.
The World Values Survey har sedan 1981 regelbundet genomfört enkätundersökningar i närmare hundra länder och totalt har nära 350 000 personer intervjuats genom åren. Data från intervjuerna används dels för forskning, dels som underlag i rapporter och analyser av offentliga myndigheter, organisationer och företag i berörda länder. En annan viktig grupp är ungdomar på gymnasie- och universitetsnivå. Intervjufrågor och annan fakta om undersökningarna finns här.
Webbsidan, www.worldvaluessurvey.org är ett användbart läromedel i flera ämnen. Där finns framförallt en spännande visualisering av ländernas svar under de år undersökningen genomförts, som är gjord av Bi Puranen (förstora kartan genom att klicka längst ned till höger när du startat visualiseringen):
Olika frågor kan direkt ställas till kartan. Vad betyder färgerna? Vad betyder förflyttning och förändring under åren? Sverige sticker ut. Vad kan det bero på? Ytterligare förklaringar till kartan kan nås på här (klicka sedan på Findings and Insights).
Vill man fördjupa sig i materialet finns alla möjligheter till egna undersökningar, exempelvis att undersöka enskilda länders svar eller specialstudera hur länderna har svarat på specifika frågor.
/Lennart Axelsson
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.